| |
PM om lagar som styr vid röstohälsa
Som privatperson kan man ansöka om hjälpmedel genom en föreskrivare inom kommun och landsting. Det är en vårdgivare som skall hjälpa till. En läkare eller logoped kan föreskriva ett rösthjälpmedel likt en digital röstförstärkare.
Regler och sortiment för hjälpmedel kan variera över landets hjälpmedelscentraler. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)är sjukvårdshuvudmännen skyldiga att erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Varje sjukvårdshuvudman har rätt att tolka och komplettera lagtexten.
Vissa landsting har handlat upp vilket utbud man erbjuder patienten i form av rösthjälpmedel. Andra landsting och logopedmottagningar köper direkt hos leverantörer utan upphandling. Om upphandling sker först om något år eller två kan alltid logopeden gå utanför det ordinarie sortimentet om man kan motivera att den nya digitala röstförstärkaren löser problem som de upphandlade analoga röstförstärkarna inte klarar av i förhållande till behovet hos patienten. Det kan vara funktioner som ”viskande läge”, eliminering av rundgång, borttagande av puffljud och smackljud, högre uteffekt etc. Tekniken med röstförstärkare har stått stilla 10-15 år fram tills nu.
Om man i sitt arbete har nytta av en digital röstförstärkare skall man vända sig till sin arbetsgivare som skall inhandla ett sådant arbetshjälpmedel. Det räcker med att man befinner dig i riskzonen att utveckla röstproblematik (enligt Arbetsmiljöverket). Om man redan är behandlad för röstproblem skall det räcka med ett intyg från logoped och ett produktblad på VoxAmp för att arbetsgivaren skall inhandla ett arbetsverktyg.
Det finns ändå arbetsgivare som nekar. Här skall man då beakta vad lagen säger.
Enligt Arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren ansvaret för att förebygga att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa. Men även den anställde har ett ansvar att själv skydda sig och att medverka i arbetsplatsens förebyggande arbete.
Arbetsgivare kan och skall köpa produkten direkt av leverantören.
Arbetsgivare hänvisar ofta till att man inte har råd att köpa in arbetshjälpmedel trots vad lagen stipulerar.
Arbetsmiljöverkets nya förordning (gäller fr. o. m.1/12 2012) säger att man ”kunna använda rösten utan ansträngning är viktigt i röstkrävande verksamheter.” Arbetsgivaren får en tydligare skyldighet att anlita företagshälsovården för att få en sakkunnig hjälp. Företagshälsovården har dock ingen kontakt med logopeder och ingen kunskap om röstohälsa.
Förordningen säger bland annat att:
"Vissa personer kan ha god hjälp av att använda mikrofon och högtalare som hjälpmedel för att minska röstbelastningen och höras bättre."
"Om rösthjälpmedel saknas eller faktorer i arbetsmiljön belastar rösten kan det leda till spänningar i de muskler som behövs för röstproduktion och till slitage på stämbandens slemhinna."
Max 40 decibel – annars arbetsmiljöproblem
På arbetsplatser där det finns behov av att kunna föra samtal obesvärat skall den maximala ljudnivån inte överstiga 40 decibel (AFS 1992:10 sid 14). Överstiger det denna gräns bör en diskussion tas upp med arbetsgivaren om arbetsplatsen.
Arbetsgivaren har ett formellt ansvar för att vidta ”alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” (AML 3 kap 2 §) och ”att arbetstagaren har kunskaper om hur denne skall utföra sitt arbete utan att skadas” (AML 3 kap 3 §).
Ansvaret och befogenheter ligger utlagda på olika nivåer i organisationen. Genom delegationsordningen synliggör man vem som har uppgiften att företräda arbetsgivaren.
”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete” (AML 2 kap 1 §).
De fackliga organisationerna har tillsammans med skyddsombudet ett ansvar att hjälpa de individer som upplever arbetsmiljöproblem. Skyddsombudet skall kontaktas om röstohälsa uppstår beroende på miljö eller omständigheter.
Gränsen går mellan att använda hjälpmedlet privat och i tjänsten
Gränsen går mellan att använda hjälpmedlet privat eller att använda det i tjänsten. Tendensen är, trots skärpta bestämmelser från Arbetsmiljöverket, att fler och fler arbetsgivare nekar till arbetshjälpmedel. En logoped kan föreskriva rösthjälpmedel om patienten har direkt nytta av hjälpmedlet privat men var går gränsen mellan privat och yrkesnytta?
Många lärare hamnar i ett moment 22 (lärare är den mest frekventa gästen hos landets logopeder). Det får ingen hjälp av företagshälsovården och trots att logoped uttryckligen säger att personen behöver ett hjälpmedel så köper ansvarig rektor ändå inte arbetshjälpmedlet med hänvisning till bristande ekonomiska medel. Resultatet är sjukskrivningar och omplaceringar och försämrad röstohälsa. Många anklagar sig själv och sitt eget beteende istället för att inse att det handlar om ett arbetsmiljöproblem. Nyligen framlagd doktorsavhandling (Viveka Lyrberg Åhlander 2011) pekar på att om fler lärare avlastade sin röst med röstförstärkare skulle färre mer allvarligare röstohälsoproblem uppstå och dessutom risken att röstproblemet permanentas. Dagens logopeder får ta hand om sjukdomsrelaterade röstproblem istället för att kunna förebygga och undvika att röstohälsa uppstår.
Arbetshjälpmedel - användas i tjänsten och privat?
Enligt Försäkringskassan är man som myndighet generös med arbetshjälpmedel som gäller arbetsplatsen och arbetsmiljön. Om arbetsgivaren säger nej kan individen eller arbetsgivaren ansöka om att få bidrag från Försäkringskassan med ett belopp upp till 50 000 kr.
Om individen söker arbetshjälpmedlet så kan han/hon använda det även privat och om arbetsgivaren söker så kan det endast användas på arbetsplatsen. Om arbetstagaren slutar på sin arbetsplats kan arbetstagaren bli ersättningsskyldig för arbetshjälpmedlet. Eftersom man då inte kan använda hjälpmedlet för det Försäkringskassan varit och bidragit till ekonomiskt.
Krockar lagarna?
Nej, lagtexten är tydlig. Om man har problem med rösten som uppstått på arbetsplatsen så är det arbetsgivaren, tillsammans med individen, som skall ordna så att situationen blir bättre. Om en logoped dessutom tydligt uttryckt att man har behov av en röstförstärkare så skall det också införskaffas en sådan via arbetsgivaren eller företagshälsovården.
Om röstproblemet mer är att härröra till din fritid så kommer kravet att landa på sjukvårdshuvudmannen. Logopeden måste bli tydligare om vem som skall betala – utfärda intyg och skicka med produktblad med lämplig röstförstärkare till arbetsgivaren! Om arbetsgivaren inte har medel för köpa arbetshjälpmedel så skall man ansöka hos Försäkringskassan. Intyget från logopeden undanröjer tveksamheter om att ett arbetshjälpmedel verkligen behövs samt att vad som inträffar riskmässigt om individen inte får tillgång till en röstförstärkare av visst slag.
Jokern är Försäkringskassan som kan bistå med arbetshjälpmedel. Generellt sätt ska det göras en bedömning om den anställde behöver hjälpmedlet för att klara av att utföra sitt arbete. Har väl arbetsgivaren skrivit en ansökan till Försäkringskassan så har arbetsgivaren indirekt erkänt att det rör sig om ett arbetsmiljöproblem.
Arbetsmiljöverkets roll
2011 kom en rapport från Arbetsmiljöverket ” Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Kunskapsöversikt. Rapport 2011:6. Där talades om vikten av förebyggande rösthälsovård vid utbildningsprogram som utbildar personer till röstkrävande yrken. Information från kunskapsöversikten skulle användas för att förbättra arbetsmiljö och rösthälsa, förebygga yrkesrelaterade röststörningar och minska sjukskrivningar för personer med röstkrävande arbeten. I kunskapsöversikten beskrevs också behov av fortsatt forskning samt implikationer för Arbetsmiljöverket. Sedan dess har knappt ingenting hänt.
Det finns inga normer för röstanvändning i Sverige!
Det finns dåligt med statistik och forskning beträffande ohälsa med rösten. Ändå pekar ganska stora mörkertal på att problemet är omfattande och kunskapen förbluffande låg. Det behövs information från logopeder om röstergonomi och hur man kan träna rösten så inte ohälsa uppstår. Behovet av förebyggande rösthälsovård är stort särskilt inom branscher som har röstkrävande yrken.
De förslag som lämnats till Arbetsmiljöverket från rapportförfattarna är bland annat att:
- Sprida kunskap om yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi.
- Utbildningsinsatser för personer inom yrkesgrupper som har röstkrävande yrken samt personer med arbetsmiljöansvar som arbetsgivare, skyddsombud samt personal inom företagshälsovård och studenthälsovård.
- Hur man enkelt kan förbättra arbetsmiljön med avseende på god röstergonomi.
Arbetsmiljöverket borde därför ta initiativ till utbildningsinsatser där yrkesgrupper i föreläsningsform vara med och lära sig mer om hur man berättar om arbetet med röstergonomi, förebyggande av rösthälsa samt avlastande hjälpmedel för att behålla sin rösthälsa.
|
|
|
